mamma
För att du är den enda som ställt upp, genom allt, villkorslöst.
För att du gav mig liv, och räddade mitt liv.
För att du är den vackraste mamma man kan ha.
För att det inte finns någon jag ser upp till som dig.
För att mamma är det finaste ordet som finns.
För att jag älskar dig.
10 personer
Ändå är det tio personer som tittar in dagligen. Det är inte mycket
men med tanke på den snåla uppdateringen så upplever jag det som
det. Blir så himla nyfiken på vilka ni är.
orden kom till mig utan begränsningar och formades precis så som jag
hade behov av. Nu är det så mycket som är strypt inom mig, så mycket
jag vill uttrycka som inte förmår hitta sin rätta skepnad. Men jag är
lycklig. Jag har hittat mig själv på så många plan, klyschigt men sant.
Det finns så mycket i livet som jag älskar på en nivå belägen på en
plats långt över mig själv, och det fyller mig med genuin lycka.
Livet är vackert, på många sätt. Mitt i allt som är så motsägelsefullt.
människor som jag både känner och inte känner, de uttrycker känslor
av skönhet och nostalgi. Tänk om någon kunde skriva så om mig, jag
undrar hur det skulle kännas? Det funderar jag på ofta nu för tiden.
Nattliga funderingar
Det finns så mycket som jag inte kan skriva här, så mycket som jag
vill uttrycka men som jag inte vågar. Det är fullt av risker, att visa sig
sårbar, men ändå gör jag det gång på gång. Jag har en otäck känsla
av att jag kommer att bli ledsen framöver och jag blir inte av med den
känslan. Antingen är det inbillning eller så får jag än en gång ta
konsekvenserna av att jag är naiv. Allt för ofta nu för tiden ifrågasätter
jag hur jag är när jag egentligen borde vara stolt över mig själv. Jag har
ju kommit så långt. I grund och botten handlar det väl egentligen om en
sviktande tilltro till mig själv, jag kan helt enkelt inte acceptera att man kan
tycka om mig enbart för att jag är jag.
Det finns en hel del som jag inte längre kan göra, som jag alltid kunnat göra
innan. För många är det småsaker men mig skrämmer det. Jag har svårt att
koncentrera mig, min hjärna funkar inte längre. Jag kan inte lyssna på musik
samtidigt som jag läser längre, mitt närminne är obefintligt och när jag ska lära
mig nya saker måste jag få det förklarat fem gånger, minst. Jag tycker inte om det.
Jag är inte van vid det. Jag vill inte vara såhär trög, det är pinsamt. Jag skojar
om det konstant för det är det enda sättet jag kan hantera det på. Men egentligen
är det inte roligt, för jag känner inte igen mig själv och det är ingen trevlig känsla.
Annars mår jag jättebra. Det känns som om jag börjar hitta tillbaka till mig själv
igen, börjar inse vad jag vill. Det är fortfarande ovant att ha det så men jag
hoppas att med mindre stress och större frihet så kommer min gamla personlighet
sakta men säkert komma tillbaka. Jag saknar henne faktiskt, den gamla Emelie.
Jag kommer att välkomna henne tillbaka med öppna armar och en massa kärlek!
<3
Midsommarhelgen
Midsommaren var mysig.
Först umgicks jag med Fredrik m.fl. och sedan begav jag mig till Manne där Viktor och
Emil samt ett gäng andra var, vi spelade Buzz och umgicks även där. När jag klev in
där så blev min lilla vovve Albin alldeles tokig! Jag har bara träffat honom en gång sen
det tog slut för jag blir så himla ledsen när vi ses och han välte mig till och med där i
hallen. Sen vek han inte från min sida under hela tiden och låg i mitt knä konstant.
körde hem mig. Jag tog en promenad med Daisy och Fredrik, sedan pratade jag med
Alex i telefon fram till typ tre på natten. Det var mys. <3
det är så lugnande och renande känner jag. Egentid är en lyx för mig som jag njuter
av i fulla drag dessa dagar. Hoppas ni hade en fin midsommar!
Little miss sunshine
Jag och min fina vän Rebecca hade lite filmkväll idag och eftersom jag inte sett denna
underbara film så såg hon till att åtgärda det. Jag gillade den verkligen! Så himla bra.
Annars tar jag det lugnt idag och detsamma gäller morgondagen. Eller, det vet jag
inte än i och för sig, men det verkar som att det blir lugnt i alla fall. ;)
Hoppas ni har en bra kväll! <3
Update
att det skulle se helt annorlunda ut än då, undrar hur det hade påverkat det
som skulle hända? Sånt kan jag fundera över ibland faktiskt. För att förenkla
så ska jag punkta upp allt det som är annorlunda:
- Jag har hyrt ut min lägenhet och flyttat hem till min kära mor
- Jag har bara en vovve, lilla Daisy. Albin är med sin husse
Stora förändringar för lilla mig. Mycket man måste anpassa sig till och vänja
sig vid, men det får ta sin tid. Just nu känns allt faktiskt rätt bra om jag ska
vara ärlig. Det var en period där under flytten där vi hade en massa grupp-
själv, att jag faktiskt klarade det. Man är rätt stark ändå!
visste att jag hade. Världen ligger för mina fötter (haha) och jag känner tillförsikt.
Den 14 juli lyfter jag mot London för en vecka, för nya äventyr. <3
"Hår är ju det äckligaste som finns!!!1!111"
En av mina favoritbloggare, Lady Dahmer, lade upp en bild på sina orakade
ben i en tävling som Gilette anordnat där man ska "Våga visa spirorna". Nu har
det blivit ramaskri, bilden är borttagen trots att den överlägset låt etta och folk
är åh-så-upprörda. Jag fattar varför (man är så jäkla indoktrinerad, kvinnor får
ju inte ha hår!) men blir ändå så uppgiven.
Ja, ni fattar. Men det gör man till störst del inte. Du får ut någonting av att ha
hårlösa ben eftersom normen säger att det ska vara så. Och eftersom normen
säger att det är snyggt och vackert så kommer du med största sannolikhet få
sådana komplimanger också. Och det är det enda man kan härleda till att "göra
det för sin egen skull". För i slutändan tycker du bara att hårlösa ben är vackert
och kvinnligt för att normen säger det, inte för att det är din åsikt i grunden.
blir både när man är rakad och orakad. Det är sån otrolig skillnad! Jag får tusen ggr
så mycket komplimanger när jag är sminkad till tusen, slät som en barnrumpa och
gärna har på mig något tajt och höga klackar än när jag har på mig bekvämare
kläder, osminkad och har hår under armarna. Jag blir kallad äcklig för några
hårstråns skull. Genast blir man stämplad som oattraktiv. Har ni tänkt på hur sjukt
det är egentligen?
det inte ska få fungera likadant åt andra hållet. Vi som inte tycker att det är värt
det alla gånger att ha klåda i armhålorna för att det ska vara slätt, att raka sig.
Det är uppenbarligen så jäkla provocerande att folk inte kan låta bli att påpeka
hur äcklig man är. Om någon har en i ert tycke ful tröja på sig, skulle ni då genast
påpeka det? Vad är det med några hårstrån som gör att man tror att man helt
plötsligt har rätt att uttrycka sig hursomhelst? Jag inser att en tröja inte är lika
provocerande, men ni som förfasar er får gärna förklara det för mig.
Biljetter till Josh Groban
eller har lite filmkvällar med min fina granne Rebecca. Bloggen har hamnat lite
i skymundan tyvärr, men jag ska göra mitt bästa för att bli bättre på att blogga
för jag älskar att kunna bläddra tillbaka i arkivet och sådär. Hoppas ni mår bra!
I morse släpptes biljetterna till Josh Groban Straight to you Tour. Behöver jag
ens säga hur lycklig jag är att han kommer till Sverige? Jag har missat så många
band de senaste två åren eftersom jag inte haft pengar men den här gången
blir det inte så! Jag har nämligen redan grävt fram pengar från sparkontot och
köpt biljetter, parkett. Så i september blir det jag och Manne som åker upp till
Stockholm, så underbart! Det svider i kassan men sjunger i hjärtat, haha.
Lätt värt det. <3
All I ask of you
Jag älskar Josh Groban. Tänk er min glädje när jag hittade detta klipp. Han är så fantastisk att
jag inte vet var jag ska ta vägen! Han kan ju inte göra någonting halvdant, den mannen.
När jag hör hans musik eller ser live-videor, det är gåshud och tårögd uppsyn så långt ögat
kan nå. Det känns som om hjärtat ska spricka, så underbart är det. Ja, ni fattar nog:
Josh Groban i mitt hjärta. <3
Vilka är ni?
Är förvånad men glad över att ni fortfarande tittar in, kan ni inte skriva en snabb
kommentar så att jag ser vilka ni är? Blir ju nyfiken! Ni får gärna länka till er
blogg så att jag kan kolla in den också. :)
Parplåtning
Vi körde på lite olika ljussättning och stilar när vi var hos Henrik sist, det var roligt att få såpass
olika resultat som vi fick. Här är en variant och min personliga favorit, jag gillar att den inte är
som en klassisk parbild utan att det känns lite mer orginellt. Men det brukar bli så när Henrik
är i farten... ;)
Update: Albin
Jag kan säga såhär mycket, att den tabben jag gjorde när hundarna var ensamma hemma den
dagen, det gör jag aldrig om. Det var jag som lämnade fodersäcken där den stod och jag hade
aldrig förlåtit mig själv om det gått illa!
Som ni ser på bilderna var han rätt svullen. Om man tänker på att han är en rätt slank och
slimmad labrador i verkligheten och att han på bilderna ser ut som en standard-tjockis till labbe
som man tyvärr ser ganska ofta så inser ni kanske att det inte stod riktigt rätt till. Efter ungefär
1,5 dygn såg han ut som vanligt igen. Inte nog med att han har allergier att dras med, matte ska
dessutom vara slarvig också. Det är inte lätt att vara Albin ibland! Men vi ska se till att oturen
håller sig till årskiftet 2011 och inte följer efter oss resten av året. Så det så!
Mat för en vecka!
Jag trodde att min förkärlek för att storhandla skulle avta efter några månader, när man bott
själv ett tag. Nyhetens behag, ni vet. Men jag älskar att skriva inköpslistor, bestämma vad vi
ska äta, handla och lägga in i kylskåpet. När det är sådär välfyllt. Jag älskar att planera mysiga
hemmakvällar och att bo med Manne, att ha ansvar för en lägenhet som jag äger och att leva
hund-livet. Att ha ansvar för två små liv. Det är verkligen det livet jag vill ha.
Jag kommer mer och mer fram till vad som är viktigt för mig. Vilka områden som ligger mig
varmast om hjärtat och vad jag borde prioritera. Jag är en hemmakär person som trots
utomlands-hetsen inget hellre vill än att leva Svensson-livet. Detta trots att jag haft det sen
barnsben. Nu är det jag som vill ta ansvar för det, upprätthålla det. Jag vill ha ett tryggt
förhållande, en stabil vardag med några riktigt nära vänner och mat på bordet. Allt annat är
överflöd, så länge jag har familj och vänner nära så är jag nöjd. Då löser sig allt. <3
Ballong-Albin
Igår kväll var våra vovvar ensamma hemma i ungefär 1,5 timma, glad
i hågen traskade jag iväg och lämnade två lugna hundar där hemma.
När jag och Manne väl kom tillbaka möts vi av... Ballong-Albin.
Medan jag var borta hade han hittat fodersäcken på 12 kg och glufsat
i sig en bra mängd torrfoder. Han var så uppsvälld... ja, jag kan inte ens
riktigt beskriva det.
visade minsta tecken på att han var obekväm och eftersom han både
bajsade och fes så avvaktade vi och passade noga på att kolla om han
visade minsta tecken på att ha ont. Varje gång han bytte ställning eller
fnyste till i sömnen satte jag mig käpprak upp i sängen. Vid fyra-tiden
fick vi gå ut eftersom han visade att han behövde, och mycket riktigt.
kontakt med vatten sväller torrfoder och magsäcken kan spricka.
Det finns också stor risk för tarmvred och båda dessa tillstånd är
väldigt kritiska och leder till döden om man inte åker in akut och
åtgärdar det. Nu blev det inte så för vår Albin, vi behövde inte åka
in med honom men oron var stor i alla fall. Han är fortfarande uppsvälld
med magen fungerar som vanligt och det ligger en fishund i soffan nu.
Jag har nog aldrig blivit så glad för en hundfis som nu!
Albin och min kära pappa <3
Manne
Igår var jag och Manne hos Henrik och fick lite parbilder tagna, det var roligt och några av dem ska
absolut upp på väggen. Jag kommer att slänga upp dem här också!
För övrigt gör jag inget annat än sova, äta, plugga. Men jag tänkte ändå bli bättre på att blogga,
för det är roligt att kunna titta tillbaka och dessutom har jag fått lite klagomål på att jag är alltför
dålig på att uppdatera. Så vi lär ses lite oftare!
Mysfredag
Mishka
Dag 3 - Mina föräldrar
format mig till den person jag är idag. Utan dem hade jag inte existerat och jag
är väldigt tacksam för allt de gjort för mig genom åren.
Här tillsammans med min lillasyster Linda. Min mamma är den som jag alltid
kunnat prata med, om allt. Är det riktig kris, då är det henne jag i första hand
vänder mig till. Det finns nog ingen som jag inte skulle kunna berätta för henne,
inget är pinsamt eller för privat och hon förstår alltid. Hon har alltid goda råd att
komma med och jag trivs alltid i hennes sällskap. Jag tror att jag ärvt de flesta
av mina egenskaper av henne, vi är väldigt lika på många sätt men samtidigt
väldigt olika på de sätt som min syster ärvt istället. ;)
Det finns ingen som min mamma och jag tänker faktiskt dagligen på vilken tur
jag har haft som fått en mor som hon. Hon är allt man kan önska sig och mer
därtill. <3
Han är en person som jag alltid varit stolt över i mitt liv. Han är trevlig,
charmig och otroligt socialt kompetent. Det kanske låter konstigt att det är det
första jag nämner, men det är egenskaper han så naturligt besitter och sånt
som är i mittpunkten, den som folk tittar på och lyssnar till. Genom åren har jag
ofta observerat honom just i de situationerna och varit stolt över att det är han
som är min far. Stabil, trygg och orubblig är hur jag uppfattat honom genom
åren och jag är fortfarande otroligt stolt över honom. Min fina pappa som alltid
har lätt till skratt, med den där okynniga blicken. Det är min pappa, det. <3
Att pierca en bebis
Många i kommentarsfältet på Youtube verkade inte tycka att detta var någon stor grej.
Men när jag såg detta blev jag så himla ledsen. Där sitter en liten bebis och får öronen
piercade, och av vilken anledning då? Att vara söt. Det gör ont, är obehagligt och har
ingen vettig del alls i flickans utveckling. Varför ska hon då utsättas för detta? I min värld
är det sjukt dumt att tvinga in småflickor i den där söta rollen, hon har ju hela livet på
sig att bry sig om hur hon ser ut. Små barn ska leka, utforska världen. Kan någon tala
om för mig på vilket sätt piercingar i öronen gynnar henne i hennes utveckling?
Idioti är vad det är.
Photoshoot
Ikväll har jag varit på kalas, min mormor fyller 71 år. Nu anser ju inte jag att 71 är
någon vidare hög ålder, men det är så lustigt hur någon kan uppfattas som så mycket
yngre än vad de är! Så är det med min mormor, så ung i sinnet. Det är alltid lika mysigt
inskrivning, sedan är det igång. Planerar så smått en liten Stockholmsresa också, jag
behöver nog komma iväg ett par dagar känner jag. Det tänker jag faktiskt unna mig,
beställer man i tid så blir ju resan billigare också! Tänkte hälsa på min kusin och en
vän som jag pratat med online som bor där uppe, skulle vara så sjukt roligt!
Sitter som vanligt och lyssnar på Josh Groban, en av mina stora kärlekar i livet.
Det verkar som att hans röst är det enda som kan lugna mig den senaste tiden,
härom natten satt jag med huvudet i händerna och bara lyssnade i 1,5 timma.
Så fantastiskt. Det är häftigt att folk har sån talang, som sagt.
Spontanplåtning
Jag svarade nej, men man måste ju inte ha tråkigt för att vilja ha en liten spontanplåtning!
Så han kom och hämtade upp mig och så fotade vi litegrann, bilden ovan är en del av
resultatet. Riktigt roligt faktiskt och kvällen flög förbi lika snabbt som vanligt. :)
kände mig svimfärdig, min timing kunde ju varit bättre. Lite pinsamt faktiskt, jag var
men what to do. Jag får se till att vila upp mig idag istället!
BTS-video
Behind The Scenes from Elin Kero on Vimeo.
Här är videon från i söndags.
Vi hade riktigt roligt och det är kul att det även finns en film på det. Jag gillar
särskilt slutet även om vissa saker är ganska interna, det ger videon en lite
roligare touch tycker jag!
Imorrn blir det jobb.
Jag ska vara provmodell på Textilhögskolan här i Borås, det ska bli jätteroligt!
Så det blir en heldag för mig. Generellt händer det en hel del framöver för mig,
från och med den 13 januari då jag har inskrivning för socionomprogrammet i
Göteborg är det rätt fulltecknade dagar. Den 14 ska jag vara provmodell igen,
den 15 är det plåtning och den 19 är det kursstart, skoldags alltså! Ser fram
emot alltihop. <3
BTS - Jönköping 2/1 2011
Det blev rätt flamsigt som vanligt, vilket den kommande videon nog kommer visa ganska
faktiskt inte många bilder som inte blev mer eller mindre bra. Man har verkligen sina
dagar, för gången innan kände både jag och Elin att vi var lite ur form. Men den här
gången var det så lättsamt och härligt, inte fel!
Det blir ugnspannkaka idag, hur gott som helst. Den står i ugnen nu och jag är allmänt
otålig. Det blir förmodligen en liten film till det, ska bli skönt att ta en lugn kväll då jag
idag (till skillnad från igår) känner mig lite ur gängorna. Ha en toppenkväll!
Camera
Upp ganska tidigt och iväg med bussen, det var roligt att träffa Elin igen! Det går ofta ett
bra tag mellan gångerna men när man väl ses så är det som alltid - flamsigt, härligt och
mycket prat. Idag kände vi båda dessutom att vi hade flyt under själva fotograferingen,
komma en behind-the-scenesvideo också, så håll utkik!
Eftersom jag aldrig blir trött innan två på nätterna nu för tiden så tog det emot att gå
upp i morse, sedan har dagen varit ganska intensiv också så nu ska jag ta mig en
varm dusch och gå och lägga mig lite tidigare idag. Det är härligt att vara trött när
man vet att man har en hel härlig natt framför sig att sova ut. Hoppas ni har en bra
kväll! <3
Ömtåliga tassar
Jag är emot alla kläder på hundar som ser ut som människokläder
just för att jag avskyr när man klär ut hundar. Hundar har rätt till
sitt eget liv och har all rätt att få vara just hundar. De är inte satta
på den här jorden för att vara små dockor till oss utan ska fritt kunna
röra sig och förmedla känslor genom kroppsspråk utan att onödiga
kläder ska vara i vägen. Det längsta jag kan sträcka mig till är då
alltså att de kläder man sätter på hundar ska vara just hundkläder
och så funktionella som möjligt, för hundens bästa.
Nu har jag varit tvungen att tänka om.
Just ämnet hundskor är något som provocerar mig. De hundskor man
ser oftast är just sådana som ser ut som människoskor, för hundar.
"Ja, men vi sätter små tofflor på hundens tassar, med små toffsar på!
Och åh, vad gulligt med små idrottskor!" Ja, ni förstår min poäng.
Jag tycker själv att det ser otroligt löjligt ut när hundar har sådana
skor och skulle aldrig drömma om att ta på mina hundar något sådant.
Jag tycker att det känns lite förnedrande! Argumentet att man inte hittar
andra som passar känns lite långsökt, det finns oftast säkert annat än t.ex.
idrottskor att sätta på sin hund! Skor framtagna för jakthundar är ett
exempel på funktionalitet före utseende.
Jag har faktiskt beställt hem hundskor åt båda mina hundar ikväll, och
det med blandade känslor. Självklart är de funktionella, exakt hur bra
de verkligen är lär vi väl se när vi provar dem. Min labrador har så himla
spruckna trampdynor av det där jäkla saltet på vägarna och när han springer
på skaren och åker igenom så är jag rädd att han ska skära sig i tassarna.
För Daisy är det främst kylan mot tassarna som är jobbig. Det är okej när
vi promenerar men så fort vi står still så blir det jättejobbigt för henne och
jag måste lyfta upp henne. Jag tänkte att det ändå är värt ett försök med
det här, för det är ändå deras bästa man har för ögonen i den här kylan.
Är det så att de tycker illa om att ha på sig dem eller att det på annat sätt
hämmar dem så åker de självklart bort. Vi får se hur det funkar!
Klump-Albin
Det var rätt mysigt faktiskt, även om jag bara satt en liten stund och
målade bakgrunden. Lutade tavlan mot vardagsrumsbordet för att den
skulle torka till sig lite, sen tog jag och Manne ut hundarna någon timma.
När vi kom in igen, kalla och rosiga om kinderna lät vi hundarna krypa
upp i soffan och värma sig lite. Plötsligt ser vi något blått skymta till på
vår vita soffa. Jag tittar till och ser ännu mer blått precis där Albin ligger.
"Nej!" säger jag misstroget och går närmare, men jag har rätt i det jag
ser - Albin har doppat örat i min tavla och lagt sig i soffan. Och han ser
så nöjd ut! Det var inte mycket att göra, soffkudden är i blöt och Albins
öra nyduschat. Knashunden. Tur att det är vattenlöslig oljefärg!
Nattliga funderingar
I vanliga fall brukar jag inte avge några eftersom jag inte vill riskera att bli
besviken på mig själv när jag misslyckas med dem. Jag har aldrig ifrågasatt
det synsättet men idag när jag funderade på det så insåg jag hur negativt
det faktiskt är att tänka så. Varför ska man ta för givet att saker och ting
kommer att gå fel? När det gäller exempelvis skola eller jobb så tänker jag
aldrig så, men när det kommer till löften till mig själv så tar det stopp.
Jag har uppenbarligen svårt att unna mig själv att klara av saker och ting,
att vilja saker och ting. De aktiviteter som jag börjat med för att jag tyckt
att de verkat roliga har jag alltid slutat med ett halvår efteråt. Av rädsla att
misslyckas. Jag väljer alltså åt mig själv att inte synas i de sammanhang
som verkligen betyder något och som är viktigt för mig. Inte särskilt
konstruktivt alls.
Det finns ingen som helst anledning att hålla tillbaka sin vilja (som ju är en
otroligt stark drivkraft inom oss alla) för att man är rädd att det i slutändan
ska visa sig att man inte duger. Den enda man inte duger inför i de flesta
sammanhang är ändå en själv. Jag vill vara stark, hoppfull, energisk.
Den senaste tiden har det varit svårt att vara just det, men jag tänker
komma dit! Det är mitt löfte till mig själv, och jag skriver det öppet och
ärligt. Jag tror t.o.m. att jag ska avlägga nyårslöfte till mig själv i år.
Inte för att det är just nyår, eller för att bevisa något. Jag ska helt enkelt
komma på ett löfte som jag känner kommer att göra mig gott, och
genomföra det för min skull.
Josh Groban
Hans uttryck, hans snälla ögon men framförallt hans underbara röst är det som
trollbinder mig dessa dagar. Även ett metal-freak som jag har sina undantag. ;)
Jag har lyssnat på honom hela dagarna senaste tiden, lugnet i musiken är
precis vad jag behöver just nu. Som balsam för själen, så vackert att man blir
tårögd. Vad coolt att det finns så talangfulla människor som kan lysa upp vår
värld!
Duktiga Emelie
möte med mäklaren och jag ringde ett gäng viktiga samtal.
Det är så skönt att få sådana saker gjorda tycker jag, särskilt
när det är saker som man aldrig gjort förr, som CSN-blanketten.
Nu är det bara att vänta till januari så börjar jag plugga. Och
sista datum för utflyttning ur lägenheten är den 15 mars, men
vi hoppas allt på att få det klart innan dess också. Vi ska på en
visning imorgon, vi får se var det leder.
så det blir tjejkväll för hela slanten <3
Dag 2 - Min första kärlek
När man var liten och folk frågade chans till höger och vänster var jag
den som endast blev förälskad i ett fåtal. Jag minns särskilt en kille som
heter Martin, han gick i min klass i flera år. Honom var jag kär i lika länge,
när det pirrade i magen och jag var fullt nöjd med att låta det stanna där,
förutom en gång då jag faktiskt föll för grupptrycket och frågade chans på
honom. Han sa nej, för stunden blev jag såklart ledsen men sedan gjorde
det ingenting, för jag kommer ihåg att jag tänkte: "Jag hade ändå inte
vågat vara ihop med honom, jag vet inte hur man gör." Haha, jag var
väl nio år då tror jag. Just det där synsättet, det där blyga, har följt mig
genom livet.
pratade ett bra tag och även i telefon. Till slut möttes vi, han bodde i
Malmö men åkte upp till Göteborg för att träffa mig. Gissa om jag var
nervös? Totalt skräckslagen! Men det gick bra och vi blev tillsammans.
Det varade i två år, från det att jag var 16 till strax innan min 18-årsdag.
Föhållandet var nästan allt det som det inte skulle vara, men det insåg
jag ju först i efterhand. Medan detta varade så insåg jag inte vilken
skada jag tog, nu med facit i hand så inser jag att jag skulle ha gått
redan efter ett par månader. Jag trodde att jag var kär i honom och
det var jag säkert i början, men det var inte kärlek som dominerade
det förhållandet. Det var han. Men jag är faktiskt inte arg längre, jag
förstår varför han gjorde som han gjorde. Han mådde inte så bra.
jag aldrig kommer att tolerera misshandel igen.
Min stora kärlek och den som jag räknar som min första, riktiga
kärlek. Med honom har det aldrig varit svårare än det behöver vara,
han har haft så oändligt mycket tålamod och kärlek att ge, något jag
inte visste fanns! Jag trodde inte att jag var kapabel att ta emot den
sortens kärlek men han lärde mig hur man gör. Vårt förhållande är
byggt på ärlighet, respekt och tillit och är precis det jag drömt om!
men vi bråkar ytterst sällan och när vi väl gör det så varar det i
fem minuter, sen står vi inte ut längre. Jag kan prata med honom
och han förstår och lyssnar alltid. Han är fantastisk, jag är så glad
att vi har varandra. Vi träffades faktiskt under en utlandssemester
i Spanien, drömmen vore ju att åka tillbaka till Lloret de Mar någon
gång. Att hitta någon som kompletterar en så bra, det är värdefullt.
När jag blir stressad är Manne den som lugnar mig och gör min mer
harmonisk. Han är precis vad jag behöver, jag älskar honom! <3
Svar på kommentarer
Tänkte att det är lika bra att samla dem i ett inlägg, eftersom vissa av
er inte har angett en bloggadress där jag kan posta mitt svar.
mitt inlägg eftersom det visade sig att källan inte var tillförlitlig.
Jag var självklart en aning sarkastisk när jag skrev som jag gjorde,
kanske skulle jag varit bättre på att få det att framgå tydligare.
Mitt syfte med inlägget var att ifrågasätta rådande fördomar och
diskutera olika perspektiv, inte att peka finger åt de olika "grupperna".
Svar: Det finns en massa rapporter från Europol här.
inte går på samma nit som jag gjorde, vissa av bloggarna har fel uppgifter.
Här hittar ni ett inlägg som är väldigt intressant och som beskriver just det.
Börjar bli trött. Imorrn blir det antagligen kalas för min svägerska och
på måndag ska jag ha ett möte med mäklaren. Vi ska sälja vår tvåa
och leta efter en etta nu när jag ska plugga, tackade ja till min plats
på socionomprogrammet i Göteborg häromdagen! Nu händer det grejer. ;)
Apropå självmordsbombaren i Sthlm
sammanställt statistik över terrordåd som skett i Europa mellan 2006-2009.
Islamic: 4 (0,22%)
Separatist: 1590 (87,65%)
Left-Wing: 144 (7,94%)
Right-Wing: 6 (0,33%)
Single-issue: 8 (0,44%)
Other/Not Specified: 62 (3,42%)
Total: 1814 (100%)
Stockholm. Min första tanke (förutom att det är fruktansvärt och
sjukt läskigt) var just att de som kommer att få ta den största
skadan för detta är just muslimerna. Det är de som får ta alla
fördomar. Känns inte riktigt så genomtänkt när man tänker på det
på det sättet... Våld föder ju som bekant våld, låt oss hoppas att
just detta stannar här, att det inte går längre.
EDIT: Insåg att jag missförstått ett par detaljer, detta är nu rättat
i mitt inlägg. Tydligen var det någon som bollat med siffrorna av
någon konstig anledning, vill ni själva kontrollera om detta stämmer
så kan ni kolla Europol, här finns massa intressant att läsa.
Musikalisk terapi
vill vara på. Det finns få saker jag njuter så mycket av som det jag
gör inatt - sätter på låtar som berör mig som inget annat kan. Det går
rakt in i hjärtat på ett sätt som gör att jag nästan fysiskt kan känna
det och det blir så mycket känslor att jag kommer in i ett tillstånd som
precis innan man ska brista ut i gråt. Alla känslor centreras till mitt i
bröstkorgen på mig och på det sättet bearbetar jag saker och ting - i
fortsätta när saker och ting känns tunga.
På många sätt är jag som en öppen bok - lätt till tårar, lätt till skratt
privat och som är bara för mig. Det här är min stund och jag omfamnar
den på så många sätt jag känner till. Jag är så tacksam att jag kan uppfatta
på det sättet, men jag är glad att jag tillhör dem som gör det. Jag vet att
jag aldrig hade överlevt utan det, dessa stunder är som syre för mig och
hade jag kunnat uttrycka i ord den tacksamhet jag känner så hade jag
gjort det. Men det är omöjligt. Livet är oändligt tungt att bära men de
stunder som är som dessa gör vartenda tufft ögonblick värt mödan.
Så många insikter som jag inte kan uttrycka. Stressen har dragit ner
på min förmåga att uttrycka mig i ord, ett sätt som jag annars ofta
använder för att just stressa av, så jag hoppas att det är tillfälligt.
starkt och känsloladdat som Josh Groban. En fantastiskt vacker människa på alla
sätt, en otroligt skicklig sångare. Han är definitivt en av mina stora kärlekar!
när jag lyssnar på min musik. Att inte behöva sätta ord på allt men ändå förnimma
det så otroligt starkt. Det är bland det vackraste jag vet. En av alla de saker som
gör livet värt att leva.
Before colors broke into shades
And how did I ever fade
Into this life, into this life
And I never want to let you down
Forgive me if I slip away
When all that I've known is lost and found
I promise you I, I'll come back to you one day"
Josefin Strid
Fördelen med att stå framför kameran är att man träffar så många duktiga designers!
Josefin Strid är en av dessa, kolla bara in klänningen jag fick bära på en av de senaste
plåtningarna jag var på. Jag älskar den och önskar att den var min. <3
Varför nöja sig?
Vi har väldigt lika åsikter om det mesta vilket jag uppskattar, just ikväll
började vi prata om genus, om feminism och om kvinnans respektive
mannens olika roller. Han för på tal att vi både har kommit långt, men
ändå inte och så tar han upp den kvinnliga rösträtten som exempel.
Då kan jag känna såhär:
så svårt att förstå varför vissa (men absolut inte Manne, märk väl) verkar
tycka att vi ska vara så tacksamma för det? Det är väl en självklarhet att
kvinnor som människor skall ha samma rätt att rösta som män? Jag tänker
i alla fall inte sitta och vara tacksam för att det efter många om och men
infördes något som skulle varit där från början.
One week later
än. Om jag ska vara ärlig så känns det lite tråkigt att de tar upp så mycket plats i
fönstret så frågan är om de alls kommer upp. Vore roligare med julstjärnor då
tycker jag. Hmm, vi får se! Julskinkan griljerades idag i alla fall, mysigt!
tiden går så läskigt fort. Jag trodde att man som arbetslös skulle tycka att tiden gick mycket
långsammare, men så blev det inte alls. Märkligt det där. Jag är i alla fall glad att det snart
är jul!
tycker att det är så mysigt att ha henne och Daisy älskar att vara där så det är klart
att det går bra. Det är ju skönt att veta att hon har ett andra hem så att man kan
få hundpassning där man vet att hon känner sig hemma, när det behövs. Fast jag
måste erkänna, efter bara ett par nätter känns det riktigt tomt i sängen...
sätt som det alltid slutar hemma hos oss - gästerna i soffan och diverse hundar liggandes
överallt. På bilden Albin med Annas chihuahua Bianca. Och så söta Niklas och Anna förstås.
vad vi kommer fram till i undersökningen av honom - vad det är som gör att han mår
dåligt från början. Nu är det ju medicinerna som gör honom bättre, helst vill vi ju att
han ska kunna må bra även utan dem. Time will tell.
Borde ju ta tag i mitt projekt 30 days också... Sov sött nu!
Night out
Albin mår lite bättre
Har mest hållt Albin sällskap och inte gjort många knop alls faktiskt.
hjälpa honom även långsiktigt, men det är svårt att i nuläget avgöra
om det är medicinerna eller fodret så det får vi ju se sen om några
veckor när medicinerna inte används lika flitigt. Fodret är ju väldigt
bra i alla fall, speciellt skapat för allergiska hundar. 750 kr/säcken
kostar det, en säck för Albin räcker i ungefär 25 dagar så det är ju
så den här vikten är verkligen inte naturlig för honom
tvungna att ha ett dag-för-dagschema för att hålla koll på när han ska få vad
Lilla Albin...
Min stora, fina kille är sjuk. Igen. Han är ju en känslig liten vovve som man inte
kan mata med vad som helst. Han får lätt våtexem och sånt där och har sedan han
var liten haft allergiliknande symtom. Vi har sedan vi skaffade honom för ca
ett år sedan observerat följande: Svamp i tassarna, dubbelsidig öroninflammation,
våtexem med tillhörande kala fläckar, klåda, frenetiskt slickande lite överallt osv osv.
Han har behandlats för detta och stundvis blivit bättre men det har ofta känts som
om det alltid är något, förstår ni hur jag menar? Han har alltid någon liten krämpa
som han får dras med, stackarn. Och det är ju inte roligt.
...så kan man lägga till svullna lymfkörtlar, viktnedgång trots normal aptit, halv-
dålig mage och glanslös päls. Just viktnedgången och glanslösheten i pälsen tog
vi extra allvarligt på, då det är väldigt tydliga tecken på att allmäntillståndet inte
alls är bra. Veterinären tog allt mycket allvarligt och vi fick fyra mediciner på
recept idag. Vi bytte också till ett veterinärfoder som är för allergiska hundar.
Nu är frågan om det ska dras igång en utredning på detta eller inte då veterinären
konstaterade att det ligger något bakom hans problem. Om man kommer fram
till vad orsaken är så kan man kanske behandla det, går det inte att behandla
så kan det bli tal om att han får ha kortison hela livet och det förkortar livs-
längden.
Förhoppningsvis blir det bättre av fodret och i så fall kommer Albin lindrigt
undan, slipper tunga mediciner och återställs. Är det så att det inte går att behandla
bort så får det bli kortison. Huvudsaken är väl att han mår bra de åren han får,
precis börjat med utredningen med foderbyte och blodprov, så tänker jag ändå
på det och oroar mig. Just den delen när veterinären pratade om förkortad
livslängd var rätt tung faktiskt, när han gick för att hämta sköterskan som
skulle ta blodprov så kom det t.o.m. några tårar. Min fina kille, bara tanken på
att inte få ha honom så länge det bara går är sjukt jobbig. Det är sådant man
aktivt låter bli att tänka på i vanliga fall men i sådana diskussioner med
veterinären är man ju tvungen att prata om det. Och vem vill prata om
sin hund på det sättet? Hade jag fått bestämma så hade han varit odödlig!
med min trötta och väldigt hängiga hund innan jag somnar. Godnatt!
Wihooo!
Lugn kväll
oavsett hur tidigt jag går upp (verkar det som i alla fall) så blir jag
sällan trött förrän tidigast ett-två på natten. Mycket frustrerande.
Första gången detta händer mig då jag alltid haft mer eller mindre
lätt att somna annars. Förmodligen är det bara en övergående fas,
Det är jag, min syster och en av hennes vänner som ska klä upp
oss och dansa loss lite. Det var så längesen, ser mest fram emot
att fixa till mig, haha, brukar inte vara den som sminkar sig när jag
ändå bara ska ta ut hundarna, liksom. Får se hur höga klackar jag
på att jag är rätt klumpig så ska man kanske inte testa gränserna
mer än nödvändigt?
Dag 1 - Presentation av mig själv
Född 1989 i Borås, bodde i Fristad som ligger strax utanför Borås fram
till det att jag var sju år gammal då vi flyttade in till Borås. Sedan dess
är det här jag bott och jag trivs toppenbra!
kära runt omkring mig och är inte särskilt partyglad av mig. Hemmakär
som jag är så är det bästa jag vet att laga till något gott hemma omgiven
av familjen. Sådan har jag i princip alltid varit, de stunder då jag trots allt
känner för att vara ensam brukar jag oftast läsa samtidigt som jag äter
choklad eller skriva.
förutom det är jag ganska pysslig av mig och fixar gärna hemma med
av mig vilket självklart inte alltid är positivt. Jag är även rätt känslig och
tänker alldeles för mycket men som tur är drabbar detta mest mig själv.
sidor som jag har, men det gör han med en klackspark. Det är ju ett givande
och ett tagande, men jag strävar så klart alltid efter att vara så trevlig att vara
runt som möjligt.
Står även en del framför kameran vilket jag tycker är jätteroligt. Har med tiden
lyckats få bort det mesta av blygheten jag hade som liten men ibland får jag
små återfall. Det är därför jag tror att modellandet varit särskilt bra för mig,
det har hjälpt mig att övervinna mycket. Jag strävar efter att göra folk runt mig
så lyckliga som möjligt och gör ofta saker enbart för den personliga utvecklingens
skull.
Kommentarerna krånglar
Hej!
Vad tycker ni om min nya design nu då?
Jag tycker att Rania gjort ett toppenjobb, det är inte riktigt klart
än, därför kan det komma att krångla litegrann innan allt är klart.
Det verkar som att det är lite problem med kommentarerna, de
syns inte som de ska men vi jobbar på det också. Känns riktigt
skoj med en ny design faktiskt. <3
Hoppas ni har en bra kväll!
Färdigt!
30 dagar
Listan:
Jag tänkte följa många andra bloggares exempel och göra klart listan under. Meningen är att ni som läser ska få en tydligare bild av vem jag är. Man skriver ett avsnitt varje dag, i 30 dagar. Eftersom jag gillar att skriva så tänkte jag att det kunde vara roligt!
Listan:
Ge mig er ilska!
Jag har alltid tyckt att det är bättre att bli sårad än att vara den som sårar.
Men det gör inte saker och ting lättare när man väl sitter där och blir bränd,
än en gång. Saker och ting kan svida i hjärtat långt efter det att det inträffar,
men inte ens då ifrågasätter jag min inställning. Jag önskar att jag kunde bli
arg, vara den som biter tillbaka för att i alla fall få en stunds tillfredställelse.
Men det blir jag aldrig, bara ledsen. Och det hjälper ju inte någonstans.
Jag ska inte tråka ut er.
Ibland önskar jag bara att jag hade det i mig, att jag för ett tag hade kunnat
vara fruktansvärt självisk utan att få dåligt samvete. Då hade jag kanske inte
tagit så mycket skit jämt. För det mina vänner, är jag bra på. Många ser det
som skryt, när man säger "Jag blir aldrig arg och säger sällan saker i vrede
som jag sedan ångrar". Men för mig är det en förbannelse som följt mig
genom livet. Dela med er av ilskan! Ge mig handlingskraft att inte förstå alla
jämt och ständigt. Jag vill vara ego, förbannad och rasande verbal.
Inte sorgsen, tystlåten och förvirrad. Det ger mig ingenting.
Update
I alla fall när det kommer till min blogg. Det händer liksom inte så mycket
olika saker i mitt liv nuförtiden, de flesta dagar ser likadana ut. I och för sig
är det ingen ursäkt, jag läser dagligen bloggar som beskriver vardagliga
händelser på ett underhållande sätt. Jag kanske skulle ta mig i kragen?
Känner mig rastlös.
Det blir nog en promenad med hundarna tror jag, även om det är lite sent.
Har redan skrivit två personporträtt till min bok och måste knåpa ihop det
tredje, då är promenader bra för tankarna får lite hjälp på traven.
Vi får se vad jag kommer fram till! Jag kan lova att hundarna blir nöjda
med mitt beslut i alla fall, de skulle kunna gå hur långt som helst.
Inte mig emot! ;)
Imorrn kommer Anna hit.
Har inte träffat henne på flera veckor så det ska verkligen bli fantastiskt
att se henne. <3
Min fantastiskt fina Anna. <3
Visning: Erik Josefsson
Den andra visningen jag gick under Fashiondays.
Som alltid är det roligt att gå visning och detta var inget undantag,
folk är så kreativa och duktiga och detta gäller självklart Erik också.
Jag sa till honom vid ett tillfälle att jag inte förstår var han får alla
idéer ifrån och det stämmer verkligen, är så impad.
Alternativ?
Och då menar jag framförallt olika alternativa modevisningar. Vissa av dem var
rätt coola och roliga att se men det som jag började tänka på var inte själva
modevisningarna utan folks inställning till vad som är alternativt och inte.
Jag älskar olika uttryck.
Jag gillar när folk uttrycker sig på olika sätt i kläder och färger och är inte en av
dem som rynkar på näsan när någon bär tuppkam, tvärtom hyllar jag att man
vågar uttrycka sin egen person och att man inte låter någon diktera hur man ska
vara. Självklart finns det gränser även här men något som jag tycker är väldigt
irriterande är när folk förfasar sig över hur många piercingar en person har
istället för att lära sig personens inre kvalitéer. Vi gör det jämt men vissa har
en förmåga att göra det högt inför folk som egentligen inte vill lyssna.
Det är ju visserligen en generationsfråga och därför ett tillfälligt problem, kan
man hoppas.
Samtidigt:
Idag är det så vanligt att man klär sig alternativt att det knappt blir alternativt
längre. Det är så tråkigt och det känns på många sätt som att det är lite skevt att
kalla det alternativt som om det skulle vara den ultimata motsatsen till dagens
mode när man ser det bara man går tio minuter på stan. Man borde komma på
en annan term som stämmer bättre in som samlingsord. Och varför för jag detta
på tal? Jo, för jag kom att tänka på de som under åren som gått blivit arga när
man påpekat just detta. De håller så hårt på att de går emot strömmen och vill
inte acceptera att det "alternativa" modet har blivit modernt. Jag var själv
alternativ en gång i tiden men jag kallade mig aldrig alternativ.
Misstolka mig inte.
Jag tycker inte att man ska sluta klä sig i olika stilar, jag ifrågasätter bara
själva begreppet. Ta punken till exempel, i dåtidens England hade man
antagligen aldrig sett något liknande när punken gjorde sitt intåg.
Det är alternativt.
Efter visningen
Såhär såg sminket och håret ut.
Jag hade bara mobilen med mig så tyvärr fick jag inga bättre bilder än detta men man
får ett litet hum i alla fall! Det var roligt att få smink som så totalt ändrade hur man ser
ut, jag kände knappt igen mig själv i spegeln. Det var coolt. Liiite jobbigare att borsta ut
efter dock, så här såg jag ut två dagar efter när håret var utborstat:
Haha, herregud...
BellaoBastian Visning
Det här var en rolig visning!
Den första för kvällen och det var barock som gällde. Ovan hittar ni hela barockdelen av
visningen, tanken är att vi ska se riktigt snoffsiga ut och det tycker jag att alla lyckas
utmärkt med! Riktigt roligt att se resultatet faktiskt. Ska se om jag kan lägga upp den
andra visningen jag gick också. :)
Bra kväll annars.
När jag kom hem från genrepet inför nästa visning i Göteborg så hade Manne lagat mat,
tänt ljus och hade en film redo. Mamma kom över och vi kom av oss i filmtittandet, men
nu ska vi fortsätta med den tänkte vi. Ha en bra kväll!
Dagarna går fort
Sitter och lyssnar på skön musik.
Det är en rätt avslappnad kväll faktiskt, skönt med lite egentid. Jag har
hörlurarna på mig så det blir ju nästan som om man är i sin egen lilla värld.
På fredag har jag planer.
Jag ska gå modell på Fashiondays, ska bli himla roligt! Idag var jag och
provade några av plaggen jag skall bära, så jäkla coola. Den här gången
lovar jag att jag ska bli bättre på att visa upp bilder efter visningen, haha.
Imorrn får vi besök.
Min systers vän har skaffat en liten dansk-svensk gårdshundsvalp som vi
ska passa två dagar i rad medan hon är i skolan. Visar bilder på henne
under dagarna framöver, hon är typ det sötaste ni kan tänka er! Pepp! <3
Visning Therese Fredman
Ett klipp från visningen i maj.
Rätt sen med att lägga ut den men bättre sent än aldrig säger de ju. Detta var min första
visning, jag var sjukt nervös men tyckte att det gick rätt bra ändå. Jag bär en underbar röd
klänning av Therese Fredman, en jätteduktig designer!
Robbie Williams
Man blir ju nästan kär... ;)
Gulliga?
Det visade sig att t.o.m. mina hundar har sina... osmickrande vinklar:
Projekt önskas
Krånglat med A-kassepapper och försökt få mig själv att känna mig
användbar på olika sätt. Det slutade med att jag gick bort till min
kära mor och pratade bort kvällen. Det funkar bra det med!
Annars?
Planerar så smått en liten plåtning med Rania som jag ser fram emot,
ler fortfarande efter den mysiga helgen och vill ta tag i min bloggdesign
snarast. Ibland önskar jag att jag var grym på design... ;)
Har rensat mycket i lägenheten och mer finns, men min projektlista
kommer ju snart att ta slut... Så, har ni något som jag kan fixa med,
sticka en halsduk, dansa lite... Säg till.
Promenader är ju annars ett prima sätt att få tiden att gå utan att man märker det <3
Mysig helg
I helgen var Elin här.
Vi hade det jättemysigt, handlade och lagade mat, tittade på film och satt
och pratade. Det finns inte många som inte gillar Elin. Min lilla hund, Daisy,
skulle prompt sova med Elin i soffan trots att det är trängre än i vår säng.
Jag kallade henne för svikare på skoj men tyckte innerst inne att det var
mysigt att hon gjorde så. Elin såg inte så missnöjd ut hon heller. ;)
Vi såg filmen Kickass.
Manne är helt galen i den, vi hyrde den i tisdags och han har sett den tre
gånger! Haha, han pratade om den nonstop hela första dygnet efter att ha
sett den första gången. Jag tyckte faktiskt också att den var bra även om
jag inte var riktigt lika impad som Manne, så den är absolut sevärd!
Elin har förresten lagt upp en bild på mig från idag.
Efter frukost så gick vi ut och fotograferade litegrann, jag har inte fått
bilderna mailade än men här är hennes inlägg!
Update - Albin
Det har varit tufft för vår stora kille.
I måndags kastrerades han ju och det första dygnet hade han jätteont och var rätt
uppstressad. Jag hade ingen aning om att han skulle ha det så jobbigt faktiskt, från att
aldrig ge ett ljud ifrån sig till att ligga i flera timmar och ge ifrån sig tysta, utdragna
gnyenden. Det var rätt påfrestande även för oss och första natten sov vi inte många
timmar alls. Det gör inte saken bättre att Albin fastnar med tratten, blir stressad och
slänger med huvudet för att komma loss. Det bankar rätt rejält och man flyger högt
i sängen, haha. Ända sedan i måndags har vi vaknat så flera gånger per natt och fått
visa honom hur han ska lägga sig. Han är ju så klumpig. <3
Nu är han som vanligt.
Tratten ska ju sitta på ett tag till men han tar det mesta med ro. Han får ju bara gå
långsamma, korta koppelpromenader och det är ju inget roligt men det är ju bara
tillfälligt. Vi var på återkontroll hos veterinären och allt såg jättebra ut, stygnen skall
tas bort tio dagar efter kastrering och efter ca tre veckor räknar man med att allt är
läkt och klart. Ska bli intressant att se hur skillnaden blir på honom, berättar mer om
det när det gått lite mer tid!
<3
En bra promenad
Ibland måste man påminna som om att man är rätt bra.
Som med Daisy. Hon kom hit som gatuhund och har kommit så ofantligt långt, så
mycket som vi jobbat med henne så är det otroligt roligt att se hur hon trivs med livet.
Idag tog jag ut cykeln och cyklade runt Byttorpsjön (en sjö två minuter från där jag
bor) och hon älskar att få sträcka ut och springa av sig! Sedan ställde jag ifrån mig
cykeln och gick/sprang ett extra varv med henne lös, hon vek inte från min sida och
lyssnade på min minsta vink. Min duktiga lilla tjej!
Vissa stunder är det extra mysigt att vara hundägare.
Som när man springer runt Byttorpsjön och hör sina egna andetag och steg och Daisys
små tassar jämte sig. Att känna bandet till henne och veta att man inte behöver säga
någonting, hon är med ändå. Det är rätt coolt faktiskt.
Albins kastrering
Igår kastrerade vi vår vovve Albin.
Han har det så jobbigt runt löptikar och eftersom vi ändå inte ska avla på honom på
grund av hans allergier så kände vi att det var lugnare för honom att göra så.
Så igår vid tio på morgonen åkte jag in med honom för att han skulle sövas ner.
Det var en ganska mysig stund faktiskt. Veterinären lyssnade på hjärtat en extra
stund innan han satte den första sprutan i låret. Albin ryckte inte ens till, han verkade
inte ens känna av den och jag lämnades ensam med honom i tio minuter.
Efter ungefär två minuter började man märka att han blev dåsig, han satt jämte mig
och lade huvudet i mitt knä. Videon är filmad ca fem minuter efter första sprutan.
Vissa undrar om det är jobbigt att vara med vid sövning.
Visst kan det vara det, vissa får ju lite avlivningsvibbar i och med sprutan och sådär
och det kan jag förstå. Har man också en hund som kanske skriker när de ger sprutan,
blir illamående och mår väldigt dåligt så är det klart att det känns i hjärtat. För mig
och Albin så var det som tur var inte så, han var precis som vanligt förutom dåsigheten
då, satt tätt intill och visade ingen oro. Precis innan veterinären kom in för andra
sprutan satte jag mig på golvet och Albin lade huvudet i mitt knä, efter andra sprutan
somnade han och låg där och snarkade, i vanlig ordning!
Det var dock lite jobbigt att gå.
Albin vaknade när veterinären kom in med båren och när vi lyft upp honom på den
och de skulle ta ut honom ur rummet utan mig så blev han lite orolig. Enda gången
han visade minsta oro var alltså när jag inte var precis nära. Men det är då man får
tänka på varför man gör det, att det blir lugnast för honom i slutändan.
Återkommer senare med hur han mådde efteråt!
Hönan Daisy
Såhär mysigt har vi på mornarna. Säga vad man vill om Daisy, men hon är bra rolig!
Tacksam
Jag har inte uppdaterat på en vecka eftersom jag varit sjuk i två
veckor (Jag vet, två veckor, gissa hur kul det är när man precis
börjat på nytt jobb?) så jag har mest legat och försökt ta igen mig.
Den här veckan har jag dock jobbat, men har fått en jäkla förkylning
istället för magkrångel så timingen är ju underbar. Snacka om tur.
Inte. Eftersom jag inte kan med att vara hemma ännu mer så pumpar
jag mig full av Alvedon och jobbar ändå. Hoppas det ger med sig!
Hursomhelst.
Tack för att ni fortfarande läser. Jag lovar att det inte alltid kommer
att vara så dött här, men så fort jag kommer hem från jobbet så
lägger jag mig och de två veckorna innan ska vi inte tala om, så
jag har liksom inte så mycket att berätta. Eller ja, skyll på det va,
det är mest energin som är låg om jag ska vara ärlig.
Nu ska jag lägga mig.
Klockan är ju redan nio! Waaay past bedtime... ;)
Kolla vad Anna gjorde förresten, haha, det är jag och Albin!
Rensning av badrummet
För att inte känna mig alltför oanvändbar så rensade jag litegrann i
badrummet, mest för att stilla mitt inredningsbegär. Är så sugen på
att genomföra alla ändringar i lägenheten som vi planerat! Jag har
varit liggande alltför länge nu tycker jag.
Mycket saker, lite överallt.
Utan korgar eller annat att sortera in i så blir det lätt att man bara ställer
in sakerna till slut. Då ser det så tråkigt ut tycker jag och jag har länge
velat göra något åt röran. Idag blev det gjort!
Tänk att ett par korgar kan göra sådan skillnad.
Jag har mer storslagna planer för badrummet i framtiden men nu när inte alla
pengar finns så räckte det med att köpa in två förvaringskorgar från Åhlens
för 50 kr styck för att det skulle bli skillnad. Känns bra att äntligen ha lite ordning
på grejerna! Vore roligt att kakla om hela rummet dock... Men det kommer!
Sjukling
Det händer inte mycket roligt i mitt liv just nu, inget som är värt att berätta
i alla fall. Jag har varit sjuk hela veckan och legat hemma, då blir det inte
mycket att fylla bloggen med. Vi får hoppas att det börjar hända saker snart.
Känner mig rätt deppig.
Vet inte varför men så är det ibland. Jag försöker fokusera på Manne och
hundarna. Manne kom hem med en ros till mig häromdagen och Daisy vill
alltid busa med mig i sängen. Albin är lika sömnig som vanligt och tittar på
mig med tillit i ögonen. Daisy har inte vikt från min sida på hela veckan,
hon vet att jag inte mår toppen och ligger ihoprullad som världens sötaste
boll vid min sida. När jag sover ligger hon antingen i mitt knäveck eller
framför mig så att jag får krama henne. Häromnatten somnade hon raklång
mellan mig och Manne, under täcket. Vad hade jag gjort utan min Manne och
mina hundar? Livet hade vart bra tråkigt. <3
Dagvovve
Vi har dagvovve.
Idag hade vi honom halvdag så att han skulle få vänja sig lite, det har gått jättebra
förutom att jag är sjuk, då. Manne är den som har fixat och donat, jag har mest legat
i sängen med Daisy och sovit/läst. Daisy är lite skeptisk mot denna fluffboll, han är
bara tio månader och lite för valpig för Daisys smak så hon fostrar honom en del.
Det är lite roligt faktiskt. ;)
För tillfället ligger han på balkongen.
Just nu sover han och våra vovvar också. Jag har masat mig upp en stund och ska
nog lägga mig ett tag igen. Vi har stängt sovrumsdörren för att inte Daisy ska springa
in och gömma sig i sin korg så fort Andy närmar sig, hon måste ju vänja sig. Men det
kommer att bli bra det här.
Inför valet
Jag har ont i magen.
Idag gick jag och röstade för första gången och jag röstade rött, det är
knappast en hemlighet. Men jag har en dålig känsla... Jag tror inte att det
blir regeringsbyte. Jag tror att Alliansen vinner. Och jag gillar det inte.
Ska vi fortsätta såhär?
Ska det få vara så att de som redan ligger får sina chanser till revansch
reducerade? Jag vill inte leva i ett sådant samhälle. Jag tycker att man ska
värna om varandra och rösta på ett sådant sätt att man inte bara tänker på
sig själv och på sina egna förutsättningar. Bara för att du har ditt på det torra
så betyder inte det att alla har det och jag är villig att göra vissa uppoffringar
för att så många som möjligt ska ha det drägligt.
Usch vad jag är nervös!
Håller alla tummar för ett mer solidariskt samhälle, gör ni det också?
Ett mycket sevärt klipp!
Stood up
Vi skulle åka ner till Stadsparken för att träffa en potentiell dagvovve.
Meningen var att vi skulle börja passa den medan matte jobbade, det
var i alla fall vad vi hoppades på. Eftersom vi älskar hundar så vore
det såklart jätteroligt med en dagvovve, även för mig som jobbar heltid.
Hursomhelst.
Vi skulle träffats elva.
Vi kom dit tio i, och stod där till 11:40. Ingen vovve, ingen kom. Det var
regn och kallt och lilla Daisy frös så att hon nästan hoppade. Det slutade
med att jag knöt min sjal runt henne trots att jag själv frös, hon såg ut
som ett litet tält. <3
Det känns lite surt faktiskt.
Vi hoppades på detta. En del av mig är såklart lite förorättad för att de lät
oss stå där och vänta utan att ringa, medan en annan del självklart undrar
om det kan ha hänt något. Kanske såg de oss på håll och tyckte att vi såg
för unga ut, jag vet inte. Vi blev lite besvikna att ingen dök upp i alla fall.
Vi får se om de ringer igen eller inte.
1. Lilla frusna tältet Daisy
2. Albin i sitt regntäcke
3. Brukshundsklubben hade satt upp lite agility i Stadsparken. Det var lite roligt att se iaf!
4. Diverse vovvar
Stone Sour - Miracle
My soul is changing like the weather
The only constant is the rain
Var bara tvungen att dela med mig av den här låten.
Sitter och skriver på min roman text och den är så behaglig att lyssna på medan man
skriver. Hittills är det en av de bästa låtarna från nya albumet. De kommer till Sverige
förresten! Jag är så jäkla pepp och ska verkligen försöka ta mig dit. Skulle vara ledsen
om jag missade det, minst sagt.
Det är lustigt det där med skrivande förresten.
Jag måste dra orden ur mig nuförtiden. Jag har inte haft lust att skriva på så länge, nu
finns det där men orden kommer inte. Jag kan känna att jag har historian någonstans
inom mig men jag tror att den måste gro ett tag först. Den är nog inte riktigt klar.
Men det är så kryptiskt, förstår ni? Att känna att den finns där men inte kunna övertyga
den om att den är redo att komma ut. Tålamod, jag vet. Men jag vill så gärna skriva!
Det känns underbart att mitt skrivande börjar komma tillbaka till mig igen. <3
Den här gången får jag inte skrämma iväg det. Det kommer när det kommer.
I love you Phillip Morris
Vi såg en jäkligt bra film.
Jag trodde att den skulle vara jäkligt fånig och löjlig men var ändå nyfiken på den,
eftersom jag älskar Jim Carrey och ser allt med honom. Men jag blev väldigt
positivt överraskad! Den hade oväntat djup och jag gillade den jättemycket.
Så se den, helt klart sevärd. Ewan McGregors karaktär är typ sötast i världen!
Jag försökte hitta en trailer åt er som inte spoilar hela filmen men hittade ingen.
Varför görs det så kassa trailers nu för tiden? De visar ALLT som är viktigt i
filmen och det är så tråkigt. Man vill ju inte se varenda toppögonblick redan
innan man ens satt på filmen liksom. Så jag visar er en bild istället. <3
Knitted III
Foto: Henrik Bengtsson
Design: Lotta
Make up: Sandra
9/11
Idag har vi tittat mer film.
Två vänner, Malte och Johan, kom över och det var jättetrevligt. Efter att
de gått kom jag in i ett sånt där konstigt tillstånd där jag inte ville gå och
lägga mig, men jag visste inte vad jag kände för att göra. Så jag satt
mest och slökollade på nätet. Nu är jag däremot trött, sängen lockar.
Tänkte som många andra på terrorattacken 9/11.
Det var fruktansvärt det som hände och verkligen chockartat, det jag
tänker på är alla familjer som drabbades, anhöriga till människor i byggnaderna
och till de i planet. Jag får cellskräck bara jag försöker föreställa mig hur det
måste känts att sitta i det där planet. Fy.
Men samtidigt...
...Så tänker jag också på anhöriga till de tusentals familjer som fallit offer för
USA genom tiderna. På oljejakt osv. Och jag tycker att det är minst lika
fruktansvärt. Nu menar jag inte att 9/11 inte var något, verkligen inte. Men var
är minnesstunderna för alla de andra människorna? De som inte fanns i byggnaderna?
Det kan jag fundera på ibland. På det, och på det faktum att hela grejen är... skum.
Jag tror inte att attacken var som den verkade, men det kommer vi aldrig att få veta...
Bajs-Daisy
Hahaha, jag dör!
När vi skaffade Daisy visste vi att hon var söt och liten, men vi hade ingen aning om att
vi skaffade en hund som skulle komma att förgylla även de tråkigaste sysslor. I mitt förra
inlägg skrev jag ju att vi skulle ta en promenad, och sedan lägga oss. Yeah right...
Vi var ute, och Daisy var lös. Hon lyssnade fantastiskt bra, kom på inkallning och höll sig
i närheten trots aktiva nattdjur. Men helt plötsligt rullar hon sig på gräsmattan...
...och när vi ropar på henne och hon glatt kommer skuttande in i ljuset från gatlyktan så
har hon fågelbajs på halsbandet! Vi höll på att skratta ihjäl oss, för hon såg så jäkla stolt
ut trots att det stank bajs runt henne, dumma vovven!
Så det blev dusch.
Hon hatar att duscha, vilket syns ganska väl på bilderna. Men för att få sova i sängen så
måste bajset bort och det är inget vi kompromissar med, haha. Det är lustigt att det kan
vara så kul att duscha en hund mitt i natten. Det är tur för henne att vi älskar henne... ;)
Forest II
Foto, styling, make-up: Elin Kero
Ännu en bild från i söndags.
Här sitter jag på samma sten som jag låg på i de två föregående fotona, älskar de röda
tonerna i bilden. Lite roligt vad man kan göra med ett foto, hur coolt det kan bli! Jag blir
lika impad av Elin varje gång!
Ikväll har vi tittat på film.
Vi har mest tagit det lugnt, nu funderar jag på att ta en nattpromenad, det är så mysigt
att krypa ner i sängen sen efteråt. Jag älskar verkligen det. När jag tittar på den här bilden
så funderar jag på att faktiskt ha kvar de röda tonerna i mitt hår. Egentligen är jag mörk-
blond med en utväxt på typ en decimeter och jag har funderat på att spara ut till min
naturliga hårfärg, men... Är inte det röda finare? Jag får ta mig en funderare... ;)
Förresten, jag har kommit igång med mitt skrivande lite igen... Och den här texten som
jag börjat på, den kan nog bli bra. Och det är inte ofta jag säger så om något jag har
skrivit själv. Kruxet är att jag inte vet riktigt hur handlingen blir, karaktärerna är inte
klara för mig än. Vi får se...
Nä, nu ska jag sluta tjata och gå och lägga mig.
Sov gott kära läsare! <3
Knitted II
Foto: Henrik Bengtsson
Styling: Sandra
Design: Lotta
Den andra klänningen.
Två hoppbilder och en stående, gillar hur klänningen faller och lever sitt eget lilla liv
i bilderna, vilket var det som gjorde att den var så rolig att fotas i! Vad tycker ni? :)
Knitted
Foto: Henrik Bengtsson
Design: Lotta
Dessa klänningar var riktigt roligt att fotas i!
De är stickade och jag blev verkligen impad av dem, det måste tagit en bra stund att göra
dem. Riktigt fina var de. Detta är den första av klänningarna som skulle fotas av och också
en av mina favoriter, riktigt fin var den.
Idag har jag varit hemma från jobbet.
Jag har haft sjukt ont i magen och legat och degat hela dagen, inte alls roligt. Tyvärr blir
jag lätt stressad när jag är sjuk eftersom jag känner att jag egentligen borde vara på
jobbet, men man kan ju inte styra över det så det är ju bara att gilla läget. Jag hoppas
på att vakna upp imorgon och inte ha ont men som det känns nu så vet jag inte riktigt...
Håll tummarna för mig är ni snälla. ;)
Behind the scenes - Elin
Vi ser verkligen så seriösa ut, haha!
Men vi hade grymt skoj i alla fall. Sen kan man ju diskutera hur många som kan
sitta still när man spelar sina favoritband mitt ute i skogen? Inte jag i alla fall, haha.
Och uppenbarligen inte Elin heller. ;)
Knas är vad vi är. <3
Forest
Foto, make-up och styling: Bästa Elin Kero
Elin är fantastisk!
Under denna plåtningen hade vi så roligt ihop och det känns sjukt bra att bilderna
blev såpass bra när jag suttit (eller ja, legat är mer rätt ord, haha) och skrattat
så tårarna nästan rann bara minuten innan. Skönt att veta att man kan hålla masken,
haha!
Vi åkte ut i skogen och härjade.
Som vanligt med Elin är jag totalt avslappnad och det var mysigt att det bara var
hon och jag. Eftersom vi blivit så bra vänner så känns det skoj att kunna ta ut svängarna
lite, ni vet, sådär som man bara gör när man är med någon man är riktigt bekväm med. ;)
Lägger upp en video snart där man kan se några exempel på det!
Elin, vad jag tycker om dig! <3
Oskar
Jag satt och tittade igenom min gamla blogg.
Där finns mycket glädje men också mycket smärta som jag uttryckt. Eftersom jag
haft bloggen sedan före gymnasiet så finns det mycket där som betyder en hel del.
Något jag alltid tyckt är mycket viktigt är att alltid minnas de personer som varit
med oss men som nu inte finns i livet. När jag hittade den här texten så kände jag
att jag ville ha med den i min nuvarande blogg också, för jag vill att Oskar ska
finnas här med. Han ska inte vara något som enbart är i det förflutna, utan han ska
i allra högsta grad finnas med här och nu. Trots att det gått över två år så finns han
fortfarande i mina tankar och jag saknar honom oerhört. Det här skrev jag den 4
april 2009, ett år efter hans död:
"Idag för ett år sedan fanns du, om några timmar gjorde du inte det. Det är så konstigt.
Jag vet inte hur många gånger jag har tänkt på dig under det år som gått, jag tror inte ens att
man kan räkna det. En återkommande tanke idag är hur året har gått så snabbt som det gjort,
hur går det till, hur kan det fungera så att någon försvinner medan allt runtom bara fortsätter?
Jag vill inte glömma, jag vill inte att mitt liv ska fortsätta som ingenting, och trots att jag innerst
inne vet att det aldrig kommer att göra det så kämpar jag dagligen för att minnas allt.
Jag sårar mig själv gång på gång genom att gå igenom varje smärtsam nyans i mina minnen,
för du får inte blekna! Världen får inte fungera så att man bara försvinner.
Trots att jag sårar mig själv gång på gång så är det inte jag som har det värst. Jag vet att det
kanske inte är det viktiga, men mina tankar återkommer ofta till din närmsta familj. Det spelar
ingen roll vad man gör, det är så smärtsamt oåterkalleligt. Trots allt detta så har jag dig i ljusa
minnen inuti mitt huvud, du när du ler det där blyga leendet som var så typiskt dig, din snälla röst
och dialekt har jag i färskt minne. Ibland tar jag fram din röst från mina minnen och då kan jag
lyssna på den som om jag verkligen hörde den. Så klart minns jag den, så klart minns jag dig,
för även om jag aldrig berättade det för dig så var du en person som jag instinktivt såg upp till
och som jag kunde identifiera mig med. Det gör otroligt ont inuti att du försvann, vi höll på att bli
så bra vänner och skulle festa ihop, på grund av min blyghet visste jag aldrig hur jag skulle gå
tillväga för att fråga just sådana saker. Det är en av de saker jag ångrar mest. För ord kostar ju
ingenting, och inga ord i världen hade varit slöseri att yttra till dig. Du var så bra.
Jag saknar dig, jag saknar vad vi kunnat vara. Jag saknar dig."
Vi måste ta vara på varandra, allihopa!
Man vet rent krasst aldrig hur länge man har privilegiet att ha sina kära i sitt liv. <3
Fredag, lördag, söndag
Hej!
En liten summering av helgen kanske?
Fredag: Vi hämtade vårt vardagsrumsbord, jag fick hjälp av morfar att köra
hem det och ny pryder det vårt vardagsrum. Jättefint blev det, ska visa er när
jag kommit hem! Efter det ringde min syster och frågade om jag ville gå ut,
jag sa ja och fixade i ordning mig. Dock var det inte så roligt som jag hoppades,
mitt humör var på topp men det var massa onödigt drama runt omkring som
drog ner stämningen så jag åkte hem rätt tidigt och myste med Manne istället.
Lördag: På dagen plåtades jag av Henrik. Riktigt roligt! Manne skulle sen iväg
och sova över i en gemensam väns stuga så jag hade planerat mysig hemmakväll
med film och en vän. Det blev inte riktigt som det var tänkt dock, min vän kunde
inte och då var det bara jag och vovvarna kvar. Lite snopet, haha, och dessutom
råkade jag kolla på The man who cried vilket är en rätt sorglig film, så jag var lite
gråtmild där ett tag. MEN sen kom en annan vän bort med sin vän och jag fick sällskap
i alla fall!
Söndag: Plåtning! Elin kom hit och vi hade sjukt roligt, slösade bort en hel del tid
med att prata men det blev bra ändå, däremot blev det lite sent igår kväll vilket
kändes nu på måndagen när man skulle upp. Känner jag Elin rätt så var hon uppe
ännu längre, haha. Men det är det värt! Det var svart tema på plåtningen vilket
jag tycker är jätteroligt, vi åkte ut i skogen och dansade till Volbeat med en
bonde som åskådare, haha. ;) Bilder kommer snarast!
En annan plåtning med Elin, med vitt tema
Sorry
Men jag är sjukt trött och orkar inte uppdatera er om min helg idag.
Lovar att kompensera er den kommande veckan! Idag har jag plåtats
av Elin, vi hade grymt roligt. Synd att tiden går så fort bara. I lördags
plåtades jag av Henrik, lägger upp alla bilder så snart jag kan. ;)
Nu ska jag sova!
Sov-marathon är det som gäller här hemma. Hoppas ni har det
toppen! <3
Tävling
Knitted dress IV
Foto och design: Henrik Bengtsson
Make up: Sandra
Ännu en av klänningarna.
Det var så givande att få ta en massa hoppbilder, för det är det som jag tycker är så
himla svårt. Det är mycket svårare än då man "bara" står, även om det självklart
har vissa utmaningar och kan vara riktigt obekvämt. Rania vet vad jag menar,
för under vår session när jag stod lutad mot trädet så hade jag all vikt på min ena fot
och dessutom högklackat så jag hade svårt att stödja på foten efteråt. Men man får
bita ihop! Oavsett om det gör ont eller om hårbottnen blöder när håret fixas, haha. ;)
När bilderna är klara så är det värt det.
Det mesta är dessutom roligt och man lär sig mycket.
Nytt vardagsrumsbord
Detta bort flyttar hem till oss snart.
Jag betalade det idag och de var så snälla
att jag fick ha kvar det på deras lager tills
jag hittar någon som kan köra hem det till
mig. Jag blev så glad, så glad! När jag såg
bordet mitt i Indiska så blev jag kär, nu är
vi ett steg närmare en färdig lägenhet! Jag
älskar den lilla lådan och att det är mörkt trä,
det kommer att passa så bra i vårt vardags-
rum när vi väl är klara. <3
Mina presenter
Här kommer lite bilder från kalaset.
Det blev en hel del folk ändå, här är min syster, min mormor och min lillkusin Jonathan
som inte är så liten längre. Det var så himla mysigt, roligt att vara den som kan bjuda
hem folk nu när man har egen lägenhet, vi kommer garanterat ha fler bjudningar!
Jag och Anna. <3
Haha, jag ser ut som en hamster där jämte söt-Anna, men det gör ingen för jag
älskar den här bilden ändå. För det är jag och hon i den, och för att hon kom på
mitt släktkalas och passade så bra där i gänget med människor jag bryr mig så
ofantligt mycket om.
Anna, bli inte arg!
Jag var bara tvungen, haha, vi har en tendens att ta... skumma bilder tillsammans.
Mer eller mindre i alla fall. Fast den här är ju bara gullig! Här är vi på balkongen, hursomhelst.
Jag fick en skål av mormor och morfar.
Passar ju jättebra nu när det ska målas om och fixas i hela lägenheten, vi kommer
att behöva mer sådant framöver också. Sånt som är roligt att pyssla med.
Självklart fick jag godis i skålen också...
...för om man känner mig väl så vet man att det enda jag tycker mer om än en fin,
tom skål, det är en fin skål full med choklad!
Blommor.
Av min syster och hennes kille fick jag den rosa buketten, och av min kusin fick jag
rosorna. De pryder nu vårt hallbord, fast i olika vaser då. (Vi kan ju låtsas iaf!)
En prenumeration!
Anna fick en snilleblixt och gav mig något som hon visste att jag skulle älska. Och visst
blev jag glad, för Härliga Hund är något jag köper när jag vill unna mig något extra.
Typ som när vissa köper Elle eller Veckorevyn. ;)
Jag fick pengar av mor min och två par örhängen av min bror och hans familj som min
svägerska gjort själv. Jag tänkte tillägna dem ett eget inlägg, så bilder kommer inom
kort. Nu ska jag lägga mig och läsa Härliga Hund tänkte jag, hoppas ni har det underbart!
I helgen kommer två plåtningar att äga rum, så de av er som gillar de inläggen mest
får något att titta på snart också! <3
Sov sött!
Fullt upp med kalas
Anledningen är att jag hade födelsedagskalas! Jag fyllde 21 år och det
firades med lite släkt, vänner och hundar. Riktigt mysigt var det och jag
är glad att så många ändå kom, det är inte lätt att pyssla ihop vardagen
så att allt passar.
Visar mina presenter senare idag.
Är så tacksam för att min fantastiska sambo fixade och donade med allt
igår. Jag behövde inte tänka på något alls, han lagade mat, bakade och
städade innan gästerna kom. Sedan satt jag bara där och hade trevligt.
Underbara Manne, vad glad jag är att jag har dig. <3
Knitted dress III
Foto och Design: Henrik Bengtsson
Tredje klänningen.
Lika fin den tycker jag, Henrik är så duktig! Älskar håret i första och ömheten i den andra,
alltid lika roligt att plåtas i dessa klänningar. Har ni tid, gå in på www.imaginara.se och kolla,
där finns fler foton som Henrik tagit. Det är väl värt ett besök!
Bra dag!
Det var riktigt härligt väder idag.
Vi hann med promenad och handlade inför mitt födelsedagskalas som jag ska ha
imorgon. Ser verkligen fram emot det! Både släkt och vänner kommer.
Hur min kväll ser ut?
Pastagratängen står i ugnen, Bridget Jones är på TV och det är vad jag ska ägna mig
åt den närmsta timmen. Sedan ska jag gå och lägga mig och läsa Härliga Hund eller
bläddra i IKEA-katalogen. Bra kväll!
Drömfödelsedag
Jag vet hur jag hade velat spendera min födelsedag på måndag i alla fall...
Kan någon berätta för mig varför jag inte bor i New York? Någon...?
Våga <3 BRIS
Jag ville ta del av BRIS-initiativet.
Främst för att jag alltid velat göra skillnad för människor, men inte vågat. Jag lekte lite
med tanken på att skriva ett inlägg om det jag pratar om i videon, och när jag läste
om BRIS idé om att dela med sig om något som varit tufft för en så grodde den ett
tag innan jag bestämde mig för att ta tag i det igår kväll.
Ni är inte ensamma.
Oavsett vad man är med om så finns det andra som är med om samma sak.
Man måste inte lida i tystnad, att öppna sig hjälper mer än man tror och det kan
vara avgörande för hur man tar sig igenom saker och ting. Du måste ta hand om
dig själv, för du är i centrum av ditt liv och kan du inte hjälpa dig själv, då kan du
heller inte hjälpa andra.
Om ni vill skriva av er...
Om ni vill fråga något eller bara känner för att dela med er av er egen historia,
jag lyssnar gärna och hjälper till så gott jag kan. Väljer ni att lägga upp det i er
egen blogg, länka gärna till inlägget bland mina kommentarer.
Vi måste lysa upp tystnaden, göra den mindre ensam. <3
Lycka på en tallrik
Nattpromenad
Snart ska jag, Manne och vovvarna ta en nattpromenad.
Vad har ni hittat på ikväll? Själv har jag spelat in ett lååångt filmklipp som var både
jobbigt och givande att göra, ska bli intressant att se vad responsen på det blir. Det lär
ta ett tag att ladda upp det på youtube men det kommer upp så snart som möjligt.
Kolla in min nya sjal förresten!
Jag köpte den igår, älskar sjalar och föll för den gröna färgen, har en tendens att göra
det. Naturfärger i mitt hjärta. Köpte även ett halsband och ett par jeans, kommer att
visa det snart också.
Hoppas ni har en toppenkväll.
Nu kilar vi ut, sedan blir det sängen. Natti!
Recept - Citronmuffins
"De ser verkligen jättegoda ut! Har du lust att skriva receptet? :)
Eller länka till det? Funderar på att baka dem jag med!"
Fick en liten kommentar och självklart kan jag dela med mig av receptet,
här kommer det:
Ingredienser:
150 g smör eller margarin
2 dl socker
2 ägg
1 tsk vaniljsocker
1 msk citronsaft (citronskal också, om man vill)
0,5 dl mjölk
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
Gör såhär:
Vispa smör och socker pösigt. Smält inte smöret utan ställ ut det en
stund innan så att det mjuknar, muffinsen blir mycket godare om du
gör så, jag lovar. Tillsätt äggen, ett i taget. Rör ner vaniljsocker, citron
och mjölk. Blanda mjölet separat med bakpulvret och häll ner det i
smeten.
Häll smeten i en muffinsplåt eller formar, smeten räcker till 12 små
eller 6 stora muffins.
Grädda i 200 grader i 15 minuter.
Kroppskontroll
Jag är egentligen inte så mycket för hiphop.
Musiken tilltalar mig inte och visst kan dansen vara cool men för det mesta gör
de flesta samma sak/steg, i alla fall de jag har sett. Alldeles nyss visade dock Manne
en video som han snubblade över idag på Youtube, en kille som heter B-boy, som jag
aldrig hört talas om tidigare, dansar. Och det är helt sjukt! Den styrkan och den
kroppskontrollen alltså, framförallt ca två minuter in i videon där han snurrar ett helt
varv sådär... Ja, ni kan ju titta själva.
Tänk om jag hade sån där kroppskontroll...
Vilka coola foton det hade blivit då, haha. Frågan är bara om jag inte sett lite för
biffig ut då iofs, alltid är det nåt. ;)
Knitted dress II
Design: Henrik Bengtsson
Foto: Henrik Bengtsson
Make up: Sandra
Bjuder på en liten titt på den andra klänningen vi fotade av i lördags, en av mina
favoriter faktiskt. Just dessa två bilder är jag så himla nöjd med, det känns som
att jag kommit någonstans i modellandet nu också vilket känns toppen!
Jag sitter och pillar lite i Movie-Maker, tänkte slänga upp en liten film senare, så
titta in för att ta del av den. <3
Knasdesign
Jag vet att den krånglar i vissa fall och att vissa inlägg inte går att
kommentera. Det sistnämnda har inte hänt förr men jag kan lova att
när den nya designen kommer, då borde allt funka. :)
Har ni en bra dag annars?
Puss på världens goaste
Mitt liv är riktigt härligt just nu.
En hel del positiva förändringar, en hel del ljusa framtidsutsikter, en hel del gos med
världens bästa sambo och världens goaste vovvar. Det behövs inte mycket för att jag
ska känna mig tillfreds ändå, ge mig människor jag bryr mig om, mina vovvar och god
mat så blir jag inte mycket gladare än så. Hemmakär som jag är så är det då jag är
på topp! <3
Välkomnad
Jag kunde inte känt mig mer välkommen på jobbet.
Alla är så trevliga och glada, välvilligt inställda och saker och ting flyter redan på
rätt bra. Jag brukar lita på instinkt när det kommer till sådana här saker, det är
därför jag är så säker på att jag kommer att trivas. När det spontant känns att här,
här skulle jag verkligen kunna trivas. Då brukar det stämma.
Stilla min nyfikenhet!
Jätteskoj att ni tittar in, ännu roligare vore om ni kunde berätta vilka
ni är, jag blir ju nyfiken på er! Har ni kanske också en blogg som man
kan få titta in i? Jag är ständigt ute efter fler bloggar att följa så tipsa
mig gärna om era. ;)
Knitted dress I
Fotograf: Henrik Bengtsson
Designer: Henrik Bengtsson
Make-up: Sandra
I lördags plåtade vi av Henriks kollektion.
Han är inte bara duktig fotograf utan också duktig på att designa klänningar!
Jag älskar dem, både hur de ser ut och att plåtas i dem, det är stickat varvat
med kedjor, om man nu ska försöka sammanfatta den. Här är en av dem iaf.
Jag har försökt att ladda upp dem tidigare, men de ville inte. Bättre sent än
aldrig, som man brukar säga. ;)
Attans
Jag hade tänkt visa er några bilder från plåtningen i lördags...
Men det funkar inte att ladda upp dem och jag kan inte förstå varför.
Ja ja, vi får ge det lite tid antar jag. Vill så gärna visa er!
Det gick bra idag förresten.
Nu sitter jag och avnjuter välförtjänt choklad och ska titta lite på
Simpsons. Hur ser er kväll ut?
Vad tror ni förresten om att ha en liten tävling här i bloggen?
